Category: Mer om Epidemic Sound

10 Missuppfattningar om Epidemic Sound AB

Vi heter Epidemic Sound (ES) och vi gör produktionsmusik för tv och andra typer av audiovisuella medier. Vi är ett litet svenskt bolag och vi har våra rötter i TV- och musikproduktionsindustrin (mer info om grundarna här). Våra kunder är främst TV-bolag som betalar en fast summa varje månad för att få rätten att använda vår musik i sina program. Våra leverantörer är musiker, låtskrivare och producenter. Närmare 100% av dem är svenskar. Under februari månad 2013 handlade ett stort antal artiklar, bloggar, kommentarer och diskussioner i sociala medier om vår verksamhet, och det kommer med all säkerhet fortsätta att pratas om oss under resten av det här året. Många av dessa artiklar och kommentarer bygger på missuppfattningar och sakfel. Vi tycker att direkta felaktigheter bör adresseras.

Mitt namn är Oscar Höglund, jag är VD och medgrundare på ES, och nedan följer tio förekommande missuppfattningar om ES. Kontaktuppgifter till mig hittar ni längst ned, alternativt på vår hemsida, här.

1. Epidemic Sound tvingar folk att lämna STIM

Påståendet hittar man bland annat här, och det är felaktigt. Orsaken till att upphovsmän som producerar musik till ES inte kan vara STIM-anslutna (för det kan de inte) är att STIM kräver exklusiv förvaltning av all musik som deras medlemmar skapar och har skapat, oavsett om musiken är anmäld till STIM eller inte. En STIM-ansluten som säljer några av sina verk till ES bryter således mot sitt avtal med STIM vilket är något som ES inte vill medverka till.

ES ställer inga krav på exklusivitet och har arbetat för att försöka nå en överenskommelse med STIM för att möjliggöra för upphovsmän att både vara medlemmar i STIM och samtidigt leverera musik till ES. STIM har dock inte gått med på detta. (Det finns detaljerad korrespondens i ämnet, vid intresse delar vi gärna med oss av denna.)

STIMs ovilja att släppa på sin exklusivitet blir extra svårbegriplig om man tittar på fördelningen av ersättning till de anslutna. År 2011 slutade STIM (av någon anledning) att redovisa hur fördelningen av pengar såg ut till sina anslutna, men 2010 såg det ut på följande sätt. Av 64 874 anslutna fick:

  • (37,2%) 24 147 anslutna förlag/upphovsmän fick 0 kronor per år
  • (29,2%) 18 941 anslutna upphovsmän fick under 1000 kronor per år
  • (7,0%) 4 527 anslutna upphovsmän fick mellan 1000-5000 kronor per år
  • (5,0%) 3 258 anslutna upphovsmän fick mellan 5000-50000* kronor per år
  • (0,2%) 104 anslutna upphovsmän fick mer än 500 000 kronor per år
  • (21,4%) 13 897 förlag fick ersättning som ej redovisas

(*oklart om det skall stå 50 000 eller 500 000 kronor i STIMS årsredovisning)

Med tanke på att drygt (73,4%) 47 615 av de STIM-anslutna bara tjänade upp till 5 000 kronor per år så kan vi på ES inte förstå varför STIM förvägrar sina medlemmar att själva välja vilka verk de vill skall administreras av STIM och vilka som skall administreras av andra aktörer, t.ex. ES.

ES verksamhet riktar sig alltså mot dessa 73,4 % av upphovsmännen som tjänar mindre än 5 000 kronor per år. Vi erbjuder en möjlighet att kunna leva på sin musik till alla de upphovsmän som inte tjänade tillräckligt i det befintliga systemet. Vi tycker att de borde få chansen.

(Sammanfattning: STIM har funnits sedan 1923 och när upphovsmän ansluter sig till STIM kräver STIM 100% exklusivitet. ES har konstaterat att ES alltså inte får skriva avtal med medlemmar i STIM. Om man ber STIM ändra på detta blir man följaktligen anklagad för att tvinga folk att lämna STIM.)

NOTERBART: Att märka registrerade verk med ”LIB” (Library Music) hos STIM innebär endast att upphovsmannen ges en rätt till egenförvaltning av synkroniseringsrättigheter (sammanläggning av ljud och bild) och kopieringsrättigheter. Andra upphovsrättigheter som exempelvis offentligt framförande faller inte under ”LIB”- märkningen. Detta innebär att STIM fortfarande förvaltar dessa rättigheter och upphovsmannen kan därför inte leverera musik till ES.

2. Epidemic Sound betalar bara 600 kronor för den musik de köper

Detta påstående hittar man till exempel här. Vi har över 20 000 verk i 158 genrer, med mycket stor variation. Vi tillämpar en ersättningstrappa som startar relativt lågt men stiger snabbt. Genomsnittet idag ligger på närmare 2000 kronor per verk (alla våra +100 upphovsmän idag tjänar betydligt mer än 600 kronor per verk). De upphovsmän som väljer att jobba mycket med oss fakturerar mellan 30 000 och 50 000 kronor i månaden. Att vi har en ersättningstrappa, och inte en fast ersättning, är något vi påpekat i de fåtal intervjusammanhang där vi faktiskt ges möjligheten att själva uttala oss. Tyvärr verkar ”nyhetsvärdet” i detta vara lågt då det aldrig plockas upp. Men det finns mer att hämta på detta område.

Vi betalar väsentligt mycket mer för många verk också, främst styr svårighetsgrad, komposition, tidsåtgång, deadline, instrumentering, kunskapsnivå, längd på erfarenhet, originalitet eller en kombination av alla dessa. Sedan 2008 har vi betalat ut totalersättningar uppgående till mer än 20 miljoner kronor till våra upphovsmän. I vissa fall har ett enskilt verk genererat flera hundra tusen kronor för upphovsmannen. Vi vill alltså vara extra noga med att understryka att vi alltid betalar för alla verk som blir godkända av oss, oavsett om de spelas eller inte. Vi ber inte upphovsmännen att ”riska” sin ersättning, utan den är garanterad och upphovsmannen slipper sitta och hoppas på att verket eventuellt skall framföras och generera intäkter.

Här nedan följer några andra exempel på ersättning utöver vad som nämnts ovan:

  • Utöver den ”fasta” ersättning så har vi ett vinstdelningsprogram med våra upphovsmän, så snart vi gör vinst kommer detta att märkas.
  • Utöver detta har vi ett bonussystem där vi betalar ut 150 % av den överenskomna ersättningen om verken har ”det”.
  • Utöver detta får upphovsmannen mer ersättning om hans/hennes befintliga verk skall användas som en större vinjett.
  • Utöver detta får han/hon ännu mer om vinjetten i fråga skall vara exklusiv (sk. specialskrivning).

NOTERBART: Den musik som finns i ES biblioteket är icke-exklusiv och får fritt användas i alla trailers, alla typer av inslag och alla vanliga produktioner. Däremot får den inte användas i följande sammanhang: vinjetter och kanalgrafik. Eftersom vinjetter och kanalgrafik har en hög användningsfrekvens och ett högt kommersiellt värde gäller särskilda villkor för dem. För ES är det extremt viktigt att den ekonomiska ersättning som upphovsmannen erhåller för det verk han överlåter till ES är skälig. För vinjetter får alltså upphovsmännen mer betalt i enlighet med den uträkning som görs i varje enskilt fall beroende på hur ofta vinjetten ska sändas.

(Sammanfattning: ES betalar i snitt närmare 2 000 kronor per verk, i vissa fall betydligt mer – oavsett om verket någonsin används/framförs eller ej. För vinjetter och kanalgrafik blir det väsentligt mycket mer, ibland många hundra tusen. Sedan 2008 har ES betalat ut över 20 miljoner kronor i totalersättningar till svenska upphovsmän.)

3. Epidemic Sound har ett monopol på all musik i tv

Påståendet i rubriken återfinns här, och detta påstående avseende Epidemic Sounds antydda monopol hos bland annat SVT och TV4 är fel. TV4 och SVT har själva svarat på detta påstående på följande sätt:

SVT:

”Det är svårt att säga exakt i hur stor del av våra program vi använder Epidemic Sounds katalog men det är inte i mer än fem procent av SVT:s totala musikanvändning. I Barnkanalen är det mer, men under tio. Avtalet har funnits i många år och Epidemic Sound är bara en av många som levererar musik till oss. En av fördelarna med deras musik är att vi har rätt att låta produktioner ligga på nätet längre än 30 dagar, vilket är en begränsning som gäller när vi använder Stim-anslutnas musik.”

– Rebecca Barzegar, Förhandlingschef på SVT

TV4:

”Efter att ha läst Gradvalls artikel kan jag bara konstatera att det är synd att kritiken helt och hållet bygger på ett missförstånd.

Inom det här området skiljer man mellan kommersiell musik och katalogmusik (a k a produktionsmusik).

Kommersiell musik är sådan musik som är utgiven till allmänheten, oavsett om det skett på cd, rullband eller spotify eller till och med radio. All musik som du kan ha hemma på hyllan eller i din spotifylista eller hör på radion är kommersiell musik.

Katalogmusik är musik som kontrolleras av musikförlag som gör den tillgänglig för tv-produktionsbolag för att använda som ”rekvisita” vid redigeringen av tv-program. Det är i allmänhet inte låtar i normal mening utan musikslingor och bakgrunder som är till för att underlätta skapandet av stämningar i programmen. Det finns ett antal stora kataloger, de flesta internationella och mestadels skapade i Nordamerika.

Den nyordning vi har gått in i innebär att man maximalt får använda fyra minuter *katalogmusik* från traditionella kataloger. Därefter får man använda Epidemic Sound. Epidemic Sound erbjuder oss en ny sorts katalog på villkor som är anpassade till hur tv-företagens verksamhet faktiskt ser ut i dag, därför är det attraktivt för oss.

Den kommersiella musiken har vi inga sådana synpunkter på alls. Tvärtom uppmuntrar vi användningen av kommersiell musik, av just de anledningar som nämns i Gradvalls artikel. Exemplen som nämns i artikeln med musiken från t ex Sagor & Swing och Håkan Hellström i ”Allt faller” är alltså inte bara irrelevanta, det är till och med så att vi uppmuntrar mer användning av sådan musik.

Det vi har reglerat är användningen av katalogmusik, dvs generiska musikbakgrunder av olika slag.

En intressant bieffekt av detta är att svenska tv-program numera huvudsakligen innehåller nykomponerade musikbakgrunder som gjorts av svenska musiker som skriver med svensk tv som utgångspunkt, i stället för som tidigare återanvändning av utländska bakgrunder skrivna av kompositörer som aldrig har sett en bildruta svensk tv.

Det tål också att sägas att TV4 har gällande avtal med Stim som reglerar de kompositörer och textförfattare som representeras av Stim, och att det inte finns några konflikter mellan Stim och TV4.”

– Malte Andreasson, Director of Scheduling TV4

(Sammanfattning: ES står tyvärr för en mycket liten del av all musik i TV. Däremot när det specifikt gäller produktionsmusik så har ES ersatt en stor del av den nordamerikanska katalogmusiken med svensk musik.)

4. Epidemic Sound ”struntar” i upphovsrätten

Detta påstående hittar man här, och det är helt felaktigt. Grundarna bakom ES har över 30 års erfarenhet från musik- och TV-branschen. Just därför vet vi att juridiken kring upphovsrätt är mycket komplicerad, och därför ägnade vi 12 månader före lanseringen av ES åt att tolka, konsultera och rådfråga de främsta upphovrättsexperterna (bla. professorer, advokatbyråer, lagstiftare, musiker, handläggare och relevanta intressenter) i Norden.

Den modell som ES använder idag innebär (kortfattat) att ES förvärvar de ekonomiska rättigheterna till musiken vilket inte är något brott mot upphovsrättslagen. Upphovsrätt kan delas in i två olika typer rättigheter; ekonomiska rättigheter och ideella rättigheter.

De ekonomiska rättigheterna omfattar rätt att framföra verket, rätt att överföra verket (exempelvis när verk sänds i TV eller över Internet), rätt att visa verket, rätt att mångfaldiga (exemplarframställning) och rätt att sprida verket. ES förvärvar samtliga ekonomiska rättigheter till varje verk som hamnar i biblioteket och har därför ensamrätt att utöva och förvalta dessa rättigheter.

De ideella rättigheterna innefattar bland annat rätt för upphovsmannen att bli angiven med namn och rätt att förbjuda att verket används på sätt som kan anses kränkande för honom/henne. Den ideella rätten är knuten till upphovsmannens person och kan aldrig överlåtas till någon annan. Den ideella rätten finns alltså kvar hos upphovsmannen trots att han/hon har överlåtit de ekonomiska rättigheterna till ES.

(Sammanfattning: ES värnar om upphovsrätten och verkar för en solid, stark och modern upphovsrätt. ES förvärvar de ekonomiska rättigheterna men naturligtvis inte de ideella, de finns alltid kvar hos upphovsmannen.)

5. Epidemic Sound förstör en väl fungerande modell

Detta påstående antyds här. Låt mig reflektera lite över hur det faktiskt har sett ut fram tills idag: Innan ES började konkurrera med STIM fanns det de facto ett monopol. Vi på ES tycker att monopol är fel, vi tror på fri konkurrens. Vi tror helhjärtat att sund konkurrens skapar bättre företag och snabbare utveckling och där tycker vi att den svenska musikindustrin bör befinna sig.

Brist på konkurrens kan leda till att saker missköts (här), att kunder känner sig missnöjda (här, här, här eller här) eller i värsta fall att sådant här kan ske (här). Många menar att STIM inte utgör ett monopol då det finns musiker, förlag och skivbolag som konkurrerar med varandra inom det befintliga systemet. Vi är inte av den uppfattningen. Vi anser att det finns ett de facto monopol då STIM har haft en de facto ensamrätt på att förvalta de ekonomiska rättigheterna och förhandla alla de kommersiella villkoren med användarna av de musikaliska upphovsrätterna.

En ytterligare konsekvens av en monopolsituation är att de förvaltningsrättsliga organisationerna inte behöver konkurrera med transparens och informationsgivning till sina medlemmar, det finns ändå ingen möjlighet att välja någon annan företrädare. Frågor som “varför fick jag så lite pengar när jag vet att min musik har spelats” och “hur ser fördelningsnyckeln ut i detalj” förblir obesvarade.

I till exempel USA finns det sund konkurrens eftersom de har 3 förvaltningsorganisationer (ASCAP, BMI och  SESAC), på EU-nivå vill man uttryckligen att utvecklingen i Europa skall gå mot samma håll. ES är en del av denna konkurrensfrämjande utveckling. Just nu står ES som måltavla i en massiv PR-och lobbykampanj ämnad till att försöka försvara det befintliga monopolet så länge som möjligt.

Vi tycker att både vi och STIM skall behöva visa varje dag varför just vi eller STIM är det bästa alternativet för svenska upphovsmän och varför de skall låta STIM eller aktörer som ES förvalta alternativt köpa deras ekonomiska rättigheter kopplade till upphovsrätterna som de skapar.

(Sammanfattning: ES rör sig i en marknad som (i Sverige) tidigare ej utsatts för konkurrens. Följaktligen har marknaden inte fungerat väl men visar nu tecken på att bli mer dynamisk.)

6. Upphovsmän känner sig (i efterhand) lurade av Epidemic Sound

Detta påstående hittar man här. Vi har svårt att bemöta denna kritik eftersom vi aldrig har hört den från någon av de drygt 2000 upphovsmän som vi varit i kontakt med under de senaste 5 åren. Vi vet heller därför inte på vilket sätt som dessa påstådda upphovsmän känt sig lurade? Det påstås dessutom på sina ställen att våra upphovsmän inte förstår vad de ger sig in i, detta skulle vi också vilja bemöta. Vårt företagsspråk är  engelska eftersom vi jobbar med kunder i hela världen. Som en följd av detta är alla våra dokument på engelska, med undantag för våra avtal med upphovsmän, dessa är på svenska just eftersom vi vill säkerställa att alla skall förstå vad avtalet betyder för dem och hur vi jobbar. Nedan följer två stycken direkt hämtade från våra musikeravtal:

”2.3 Även för musikerna utgör ovanstående en ny modell och således även en alternativ möjlighet att komma ut med, distribuera och erhålla ersättning för sin musik. Epidemic Sounds ersättningsmodell för musikerna avviker från den modell som finns idag på marknaden och bygger på att en fast engångsersättning betalas till musikern per musikstycke som godkänns av och överlåts till Epidemic Sound istället för att ersättning utbetalas på grundval av i hur stor utsträckning musiken har använts/spelats. ”

och igen

” 2.5 Musikern är införstådd med hur det nya musikkonceptet fungerar och är således medveten om att ersättningen kommer att betalas ut som en engångsersättning per godkänt musikstycke oavsett hur mycket detta musikstycke sedan kan komma att användas av Epidemic Sound och dess musikanvändare och att ingen ytterligare ersättning eller royalty på grund av användning av de musikstycken som överlåts av Musikern till Epidemic Sound kommer att utgå till Musikern.”

(Sammanfattning: ES förstår inte påståendet i rubriken till detta stycke eftersom det inte finns ett enda exempel att förhålla sig till. Vidare skrivs alla avtal tydligt och klart på svenska, se utdrag ovan.)

7. Epidemic Sound prisdumpar musikmarknaden för övriga aktörer

Detta påstående är flitigt förekommande i de forum där Epidemic Sound diskuteras och här får man bilda sig en egen uppfattning baserat på följande:

  • Om du är med i STIM och din musik spelas på TV i Sverige får du följande ersättning. Snittersättningen per spelad minut musik på SVT1, SVT2, TV3, TV4 och Kanal5 är 94,50 kronor, och dessa pengar skall räcka till både upphovsmannen och förlaget, om denne är ansluten till något.
  • Att 94,50 kronor är väsentligt mycket mindre än vad TV-kanalerna i sin tur betalar in till STIM är också intressant. 2011 använde STIM 22,2% (drygt 160 MSEK) av alla intäkter som avser den svenska avräkningen för att delvis finansiera sin egen existens.
  • ES betalar idag i snitt närmare 2000 kronor per verk de köper, dvs. motsvarande drygt 21 minuter TV-användning, en smärre evighet i produktionsmusiksammanhang.
  • ES betalar alltså för alla verk som upphovsmannen säljer till ES, inte bara de som används i TV-produktioner.

(Sammanfattning: Om en upphovsman misstänker att inte samtliga 2-minuters verk som han/hon skapar i snitt kommer att spelas mer än 20 minuter vardera, dvs. minst 10 gånger från början till slut i en medelstor svensk kanal, skall han/hon överväga att börja jobba med ES.)

8. Epidemic Sound skär guld med täljkniv

Detta påstående har antytts i ett flertal forum såsom Studio Forum och 99musik, men det är tyvärr fel. ES har som tidigare nämnts betalat ut över 20 miljoner kronor till svenska upphovsmän under åren och vi närmar oss nu snabbt en nivå där vi betalar ut 1 miljon kronor i månaden till svenska upphovsmän. Har ES gått med vinst ännu? Nej. Tror vi att vi kommer gå med vinst i framtiden? Absolut. Men innan vi når dit så är det vi som tar den ekonomiska risken, och när vi når dit kommer den ovannämnda vinstdelningen att bli verklighet.

Vidare finns det en tendens att jämföra ES med en utopi, dvs i olika forum har man fört ett resonemang kring låtskrivande där alla verk som dagligdags komponeras jämställs med potentiella hitlåtar och där alla andra alternativ framstår som mediokra. Vi har tröttnat på denna jämförelse och tycker att det är dags att jämföra oss med hur världen faktiskt ser ut, se punkt 7 ovan. Vi konstaterar att det är svårt att starta nya affärsmodeller kopplat till musik (Itunes anses ha för mycket makt, Spotify anklagas för att betala ut för lite per spelning, vi anklagas för att betala ut för lite per verk och YouTube/Google anklagas för det mesta). Vi tycker att det är sunt att vara skeptiska till en början, för tiden är rättvis. Vi ser oss själva som en viktig del av det Svenska Musikundret 3.0. Den första vågen, 1.0, var artisterna, 2.0 var producenterna och DJ’s, medan 3.0 är teknikföretagen som Spotify, SoundCloud och ES.

(Sammanfattning: I likhet med andra nystartade musikföretag, t.ex. Spotify eller SoundCloud, så har ES ännu inte visat vinst. Därmed inte sagt att bolaget inte går bra eller för den delen inte kommer visa vinst i framtiden. ES är en viktig del av det Svenska Musikundret 3.0.)

9. Epidemic Sound tillhandahåller dålig kvalitet

Detta påstående hittar man här. Aldrig har någon insinuerat så mycket, men sagt så lite med så många ord. ES erbjuder ett musikbibliotek med högkvalitativ musik i ett stort antal olika genrer och stilar. Bibliotekets interface har utvecklats för att göra det så enkelt som möjligt att hitta bra musik för ljudläggning av rörliga bilder. Det musikaliska arbetet hos ES leds av framstående musikproducenter som arbetar med att utveckla musiken och hela tiden förbättra innehållet i biblioteket. De lyssnar på all musik som kommer in och endast det som är riktigt bra blir godkänt. I jämförelse med andra musikbibliotek är vi av den absoluta övertygelsen att ES håller en hög internationell standard, vilket även påvisas av de prestigeuppdrag som ES anförtros varje vecka. Läs nedan och bilda er en egen uppfattning:

Om interfacet/verktyget och musiken:

För den som använder musiken i arbetet betyder ES en smärre revolution:

  • Musiken finns direkt tillgänglig på nätet för den som har ett konto. Den som musiklägger/redigerar ett program eller ett inslag kan direkt gå in och lyssna samt använda den enkla sökmotorn som hittar musik efter genre, stämning, geografi eller vad man önskar. Man kan också snabbt plocka fram annan musik som liknar ett stycke man lyssnat på. Innovativa hjälpmedel som TV Elements (ett sökverktyg som baserar sig på tv-programs inneboende dramaturgi) gör det ännu enklare att hitta relevant musik.
  • När man bestämt sig för ett verk kan man dessutom redigera i musiken, eftersom instrumenten normalt ligger i fyra olika stems (s k submixar), som kan tonas upp eller ner, allt efter behov. Sedan laddar man snabbt ned musiken som MP3- eller WAV-filer.
  • Enkelheten, sökbarheten och användbarheten är kanske det allra bästa med ES musikbibliotek.
  • Andra viktiga aspekter är tids- och kostnadsbesparingar, som produktionsbolag betalar du nämligen inga pengar till ES och rapporteringen är mycket enkel.

Om metodiken (nedan återges ett utdrag på den typ av feedback som ES upphovsmän får från anställda ES-lyssnare):

Swing Manouch (ett ny låtserie i ES-biblioteket)

Men HUR bra är inte den här serien?! Grymt driv och fantastiskt gitarrspel! Ett ytterst tjusigt exempel på musik som klippt och skuren för genrerna komedi/kitsch/quirky (tänk lättsam och busig reality-tv ála Halvåtta hos mig, Böda Camping osv.) Tricket och tjusningen ligger i att låtarna inte är avsedda att vara ”skojiga” utan att de genom sin karaktär, lättsamma framtoning och lekfullhet istället blir en förstärkning och understrykning av komiken – och det är det man vill åt.

Inspirationen till serien stavas Django. Och nej, vi menar inte den superaktuella Tarantino-rullen, utan Django Reinhardt – en übermusikalisk och fantastisk man med en historia så spännande och dramatisk att ni helt enkelt måste lova att läsa den här recensionen av ”Gypsy – The life of Django Reinhardt” i The New Yorker. Som en liten teaser kan nämnas att denne mycket elegante man och hans smala mustasch växte upp i ett zigenarläger i Paris utkanter där han spelade både gitarr och violin. När han var i artonårsåldern hände den stora katastrofen: lägret drabbades av en brand och den unge Djangos vänstra hand brändes så svårt att ringfingret och lillfingret växte samman. Fast besluten att fortsätta sitt gitarrspel fann han på råd och ordnade därför en helt egen strängsättning! Voilà – django-gitarren och django-jazzen var född!

Om människorna (som jobbar på ES och ger feedback på musiken):

Att vara trevliga, snabba och professionella är självklarheter för oss som jobbar på ES. Men minst lika viktigt är att vi har erfarenhet, relevant kunskap och är trovärdiga i det vi säger, gör och framförallt levererar. Följande erfarenheter hoppas vi skall bidra till att ni känner er trygga:

Några artister våra medarbetare tidigare har producerat åt: Madonna, Celine Dion, Nelly Furtado, Westlife, CeeLo Green, Christina Aguilera, EMD, Sarah Dawn Finer, Martin Stenmarck, Titiyo, No Angels, Danny Saucedo, Dead By April, Jennifer Brown, Ana Johnsson, Meja, Elena Paparizou Safura och Anna Sahlin.

Några artister våra medarbetare tidigare har mixat musik åt: Laleh, Robyn, Christian Walz, Veronica Maggio, Iggy Pop, Teddybears och Oscar Linnros.

(Sammanfattning: De anställda på ES har en mångårig, internationell och gedigen bakgrund inom musikproduktion. Vidare har den tekniska plattformen inneburit en markant förbättring kopplat till hur musik upptäcks och används i TV-produktioner.)

10. Epidemic Sounds grundare är hycklare

Detta påstående har antytts i ett flertal forum såsom Studio Forum och 99musik. Tre av fem medgrundare i ES är medlemmar i STIM, se här. Två av dem tillhör den lilla skara upphovsmän som kan försörja sig på sin musik. Varför har de då varit med och grundat ES? Varför är de med och investerar 20 miljoner kronor i en alternativ modell där de själva inte får producera ett enda verk? Svaret är för att det behövs. Vi har tydligt sett att för några få upphovsmän fungerar den rådande, vedertagna modellen alldeles utmärkt  – men för majoriteten går det inte ihop.

Detta vill vi ändra på.

SKAP kan tala hur mycket de vill om cred, stjärnor och framgångsrika låtskrivare (se här). Om STIM och SKAP väljer att fokusera på stjärnorna, dvs de ca 104 upphovsmän som tjänar mer än 500 000 kronor per år så skall vi gladeligen fokusera på tillväxten. Vi skall fokusera på de tusentals upphovsmän som inte tjänar tillräckligt i det nuvarande systemet, på de som drabbas när musikskolorna får mindre anslag, på de som kommer att bli morgondagens stjärnor, på de som säkerställer att Sverige även i framtiden kommer vara ett föregångsland när det gäller musik.

(Sammanfattning: Majoriteten av grundarna i ES är medlemmar i STIM. De har investerat över 20 miljoner kronor i en modell där de själva inte får producera ett enda verk. De är inte hycklare, de är musiker som själva kan försörja sig på sin musik och vill skapa möjligheter för andra att göra likadant.)

OSCAR HÖGLUND
CEO
E-MAIL oscar@epidemicsound.com
PHONE +46 704 31 21 30
ADDRESS Åsögatan 121, 116 24 Stockholm, Sweden
WEB www.epidemicsound.com
es_logo